50-vuotisjuhlanumero 1974
50-årsjubileumsnummer 1974
POHJOLA

N:o 4 – 1974 – 33. vuosikerta. Päätoimittaja Veikko Karsma. Toimitus ja konttori: Pohjola-Norden, Hietalahdenranta 15 A 00180 Helsinki 18, puh. 640 901. Ilmestyy neljä kertaa vuodessa. Lehti on pääosiltaan ”Vi i Norden” -lehden suomenkielinen painos. Viimeksi mainittu on Norden-yhdistysten liiton lehti kaikkia Pohjoismaita varten.

Nr 4 – 1974 – 33. årgång. Huvudredaktör Veikko Karsma. Redaktion och kontor: Pohjola-Norden, Sandvikskajen 15 A 00180 Helsingfors 18, tel. 640 901. Utkommer fyra gånger om året, i vanliga fall som en finskspråkig upplaga för Föreningarna Nordens Förbunds gemensamma tidskrift ”Vi i Norden”.

Liittokokous ja 50-vuotisjuhla

Sääntöjen mukaan Pohjola-Nordenin liittokokous on pidettävä syys-lokakuun aikana. Sen vuoksi katsottiin, että siihen voidaan samalla mukavasti liittää 50-vuotisjuhla, koska perustavan kokouksen ensimmäinen yritys oli pidetty lokakuun 24 p. 1924. Lauantaina, lokakuun 26 pnä tänä syksynä liiton paikallisyhdistysten ja järjestöjäsenten valitsemat edustajat kokoontuivat Ruotsalaisessa kauppakorkeakoulussa Helsingissä jo klo 9.00 aamulla. Liiton puheenjohtajan, kaupunginjohtaja Tuure Salon avattua kokouksen valittiin sen puheenjohtajaksi professori L. Arvi P. Poijärvi. Sihteerin tehtäviä kutsuttiin hoitamaan liittosihteeri Gustav af Hällström. Vuoden 1973 toimintakertomus ja tilinpäätös hyväksyttiin ja keskushallitukseen valittiin kaikki entiset jäsenet sillä muutoksella, että paikkansa käytettäväksi antaneen Jouni Mykkäsen tilalle valittiin kulttuuriedustajiston puheenjohtaja, fil. maist. Lars Hamberg. Pohjoismaiden neuvoston Suomen valtuuskunnan pääsihteeri, varatuomari Eiler Hultin selosti Pohjoismaiden neuvoston ja liiton toimitusjohtaja, kanslianeuvos Veikko Karsma Norden-Yhdistysten Liiton tärkeimpiä kannanottoja kuluneen vuoden aikana. Laajahko keskustelu syntyi liiton ensi vuoden toimintasuunnitelmasta, jota pidettiin erittäin hyvänä, mutta niin laajana ja monipuolisena, että sen koko toteuttaminen tulee vaatimaan intensiivistä työtä. Uutuutena toimintasuunnitelmassa oli neljä pidemmän ajan ohjelmaa, 5-vuotissuunnitelmaa, jotka koskivat liiton oman järjestötoiminnan, ystäväkuntatoiminnan ja tiedotustoiminnan tehostamista sekä ruotsin kielen taidon edistämistä. Liittokokous hyväksyi oheisen julkilausuman.

Välittömästi liittokokouksen jälkeen iltapäivällä alkoi 50-vuotisjuhla, minkä aluksi kuultiin Risto Lappalaisen pianosooloja, Tuure Salon tervehdyspuhe, Margareta Haverisen yksinlaulua, minkä jälkeen Veikko Karsma kertoili välähdyksiä liiton 50-vuotisesta toiminnasta. Juhlapuheen piti pohjoismainen yhteistyöministeri Pekka Tarjanne ja tilaisuus päättyi Karjalan Nuorten esittämiin, mieltymyksellä katseltuihin kansantanhuihin.

Erityisen sykähdyttävän hetken juhlassa muodosti liiton kultaisten ansiomerkkien jako, mikä nyt suoritettiin ensimmäisen kerran koko toiminta-aikana. Eräs saajista oli Suomen Norden-yhdistyksen ensimmäinen sihteeri, lakit. tri J.O. Söderhjelm, joka tuli sihteeriksi johtokunnan ensimmäisessä kokouksessa 2.12.1924. Ansiomerkin 24 saajaa olivat seuraavat:

Fil. maist. Henrik von Bonsdorff, valtioneuvos K.-A. Fagerholm, toimituspäällikkö Kaj Hagman, dipl.ins. Sven Holmberg, varatuomari Eiler Hultin, professori Ilmari Hustich, liittosihteeri Gustav af Hällström, akateemikko Eino Jutikkala, maanviljelysneuvos Viljami Kalliokoski, kanslianeuvos Veikko Karsma, fil. tri Harry Krogerus, professori Nils Meinander, ministeri R.H. Oittinen, tullivirkamies Paul Perman, professori L. Arvi P. Poijärvi, kunnallisneuvos Eino Sirén, eduskunnan puhemies V.J. Sukselainen, lakit. tri J.O. Söderhjelm, fil. maist. J.O. Tallqvist, maaherra Jorma Tuominen, opetusneuvos Viljo Turunen, fil. maist. Leila Vaheri, ministeri Johannes Virolainen, fil. maist. Ebba Östenson.
 

Utdrag ur Pohjola-Nordens ordförandes Tuure Salos tal vid Pohjola-Nordens 50-årsfest lördagen den 26 oktober 1974

I höst firar två betydelsefulla vänskapsföreningar sitt jubileum i Finland. Samfundet Finland-Sovjetunionen fyllde nylige 30 år. I dessa dagar fyller Pohjola-Norden 50 år. Pohjola-Norden är den äldsta utlandsföreningen i vårt land. Samfundet Finland-Sovjetunionen hör i fråga om ålder jämte endel andra organisationer till de ”nästäldsta” organisationernas kategori.

I fråga om den verksamhet som bedrivs av Samfundet Finland-Sovjetunionen har vi att göra med en medborgarorganisations stöd åt förverkligandet av en ny utrikespolitik efter andra världskriget. Det gäller att verka för samverkan mellan nationer med olika samhällssystem. Pohjola-Norden å sin sida odlar de traditioner som den finländska livsstilen och vårt samhällssystem bygger på.

Då vi inom Pohjola-Norden har diskuterat massmedias och medborgarnas i gemens rätt svaga intresse för vårt arbete, har vi kommit att tänka på grundvalarna för den vänskapsverksamhet som bedrivs av de ovannämnda två stora utlandsföreningarna. I vardera är olika medborgarkretsar och politiska uppfattningar representerade. Vardera organisationen stöder sig på en bred medborgerlig opinion. Det förhåller sig uppenbarligen så att Pohjola-Nordens arbete och den nordiska integrationen som måste betecknas som någonting alldeles enastående i världen anses som något så självklart att någon speciell aktivitet inte erfordras. Vänskapsverksamheten i östlig riktning erfares däremot såsom jag nyligen konstaterade inte bara som stödjandet av hörnstenen i vår utrikespolitik, utan även som ett fält, på vilket det ännu finns mycket att göra. Vardera vänskapsformen är viktig för Finlands folk. Då vi nu samlas i tecknet av Pohjola-Nordens 50-års jubileum hoppas vi att vikten av vårt arbete under vår andra halvsekelsperiod som nu inledes skall inses och att man i ännu större omfattning skall tillägna sig vårt budskap. Vi vågar hoppas att statsmakten i allmänhet och speciellt landets politiska ledning också i materiellt avseende skulle omfatta det nordiska samarbetet och erkänna Pohjola-Nordens betydelse i detta. Ett nära samarbete hoppas vi på också inom ramen för vänortsverksamheten och de däri engagerade kommunala centralorganisationerna. Vi hoppas också att våra samverkande medlemmar, som har ett betydande antal medlemmar, i en nära framtid skulle pröva sina förutsättningar till att skapa förbättrade möjligheter för Pohjola-Nordens verksamhet. Slutligen väntar vi oss att det offentliga ordet skulle anse det förenligt med medborgarnas och nationens intressen att i största möjliga omfattning redogöra för vår verksamhet.

Under de 50 år som nu tillryggalagts har ställningen som en medborgar- och påtryckningsorganisation med talrika initiativ till nordisk samverkan och integration varit central för vårt förbund. Så kommer det uppenbarligen att förhålla sig med tanke på framtiden. Det officiella nordiska samarbetet har bl.a. tack vare alla de initiativ som under årtiondenas lopp har tagits av föreningarna Norden ytterligare befästs. Vi får ta för givet att föreningarna Norden behövs trots den starka utvecklingen av det officiella samarbetet. I Finland fortsätter Pohjola-Norden att verka som en påtryckningsorganisation i nordiska frågor och som förslagsställare i fråga om det statliga nordiska samarbetet.

Vi har i olika sammanhang under det år som nu förflutit kunnat konstatera att en konkret uppgift för Pohjola-Norden under de närmaste åren är att trygga det svenska språkets ställning och förbättra denna i Finland. Detsamma gäller tryggandet av sverigefinnarnas och speciellt deras barns kulturella och samhälleliga behov. Härtill kan vi lägga till olika initiativ för att i Finland väcka intresse för också andra skandinaviska språk. Också utvecklandet av vänortsarbetet, en nyckel till utvidgat nordiskt samarbete på lokal nivå, är en angelägen uppgift för oss. Vi är villiga att bistå kommunerna med att utveckla och förverkliga vänortskontakterna.

I Finland har vi vant oss vid att konstatera att utrikespolitiken inte är en sak för vanliga medborgare, inte heller för organisationer eller kommuner, utan skötseln av utrikespolitiken handhas av republikens president och regeringen i samverkan med riksdagen. Denna uppfattning är det dock skäl att utveckla. De finländska utlandsföreningarna svarar för ett arbete som utgör grunden för en lyckad utrikespolitik. Republikens president har konstaterat att vår utrikespolitik är framgångsrik och verkligen levande, då vida medborgarkretsar inom ramen för sina egna möjligheter och kontakter är med om att stöda denna. Det är skäl att komma ihåg och påminna om att Pohjola-Nordens arbete om också inte på något dramatiskt sätt hänför sig till den grund på vilken vår utrikespolitik står, den finländska neutralitetspolitiken och sålunda bedrivs i enlighet med förutsättningarna för upprätthållandet och utvecklandet av vår självständighet.

Julkilausuma

Pohjola-Norden täyttää tänä vuonna 50-vuotta. Helsingissä pidetty liittokokous toteaa tyydytyksellä, että pohjoismainen yhteistyö on nykyään useilla aloilla laajaa, monipuolista ja tehokasta. Monet niistä asioista, joita Pohjola-Norden ja muiden pohjoismaiden Norden-yhdistykset alun perin ovat esittäneet, kuten pohjoismainen passivapausalue, vapaat työmarkkinat, samanlainen sosiaaliturva, ovat jo monia vuosia olleet käytännön todellisuutta. Edelleen aloittaa tulevan vuoden aikana toimintansa Hanasaaren ruotsalais-suomalainen kulttuurikeskus.

Liittokokous haluaa erityisesti korostaa seuraavaa:

Mahdollisimman laajojen kansalaispiirien aktiivinen tuki on tärkeää pohjoismaisen yhteistyön jatkuvuudelle ja kehittymiselle. Ystäväkuntaliike ja järjestöjen väliset pohjoismaiset yhteydet antavat yksityisille kansalaisille mahdollisuuden vaikuttaa kehitykseen koko Pohjolassa. Edellytyksenä tälle on, että sekä viranomaiset että järjestöt noudattavat pohjoismaisessa yhteistyössä julkisuusperiaatetta. Pohjoismaisen tiedotustoiminnan ja kulttuurinvaihdon mahdollisuuksia tulee lisätä ja parantaa. Tässä yhteydessä on erityisesti korostettava radio- ja Tv-yhteistyön laajentamisen merkitystä.

Pohjoismaisen yhteistoiminnan kehityksen perusedellytyksenä Suomen osalta on, että ruotsin kielen taito lisääntyy. Päätöksentekijöille ja lasten vanhemmille on tehokkaammin tiedotettava ruotsin kielen taidon tarpeesta maassamme. Vastaavasti on tärkeää, että Ruotsissa olevien suomalaisten äidinkielen taitoa ylläpidetään ja kehitetään suomen kielellä tapahtuvan opetuksen avulla, jota pohjoismainen kulttuurisopimuskin jo edellyttää.
 

Resolution från Pohjola- Nordens förbundsmöte den 26.10.1974

Pohjola-Norden fyller i år 50 år. Förbundsmötet i Helsingfors konstaterar med tillfredsställelse, att dagens nordiska samarbete på många områden är omfattande, mångsidigt och effektivt. Många av de förslag som Pohjola-Norden och föreningarna Norden i de övriga nordiska länderna ursprungligen har fört fram, såsom ett nordiskt passfrihetsområde, fri arbetsmarknad och likadan social trygghet, har redan under många år varit en realitet. Nästa år kommer vidare Hanaholmens svensk-finländska kulturcentrum att inleda sin verksamhet.

Förbundsmötet vill särskilt betona följande:

Det är viktigt för det nordiska samarbetets fortsatta utveckling att det har en bred folklig förankring. Vänortsrörelsen och de nordiska kontakterna mellan olika organisationer ger den enskilda medborgaren möjligheter att påverka utvecklingen i hela Norden. En förutsättning för detta är att offentlighetsprincipen tillämpas i det nordiska samarbetet av både myndigheter och organisationer. Möjligheterna till utvidgad nordisk information och utvidgat kulturutbyte bör förbättras. Speciellt bör man här betona den centrala betydelsen av att radio - och TV-samarbetet utvidgas.

En grundförutsättning för en utvidgad nordisk samverkan är för Finlands vidkommande att kunskaperna i svenska ökas. Beslutsfattare och föräldrar bör effektivare informeras om behovet av svenska i vårt land. I Sverige är det återigen väsentligt att de finska immigrantbarnens kunskaper i modersmålet bevaras och utvecklas genom undervisning på finska, något som även förutsätts av det nordiska kulturavtalet.